Orsaker

Depression är en åkomma som blir allt vanligare i dagens samhälle. Depressionen i sig kan påverka erektionsförmågan och samtidigt kan erektionsproblem vara en orsak till depression. Det är ett komplicerat förhållande där det är osäkert om vad som egentligen är roten till problemen.

Det finns studier som visar att sannolikheten för att män med depression ska få någon form av erektionsstörning är mellan 25 %-90 % beroende på hur allvarlig situationen är.

Det är vanligt att behandla en depression med läkemedel som ofta ger biverkningar i form av nedsatt sexuell lust och försämrad erektionsförmåga. Ungefär 15 % får problem med erektionen. Besvären kan eventuellt upphöra om medicinen sätts ut eller byts till en annan typ av antidepressivt läkemedel.

Ingen är riktigt säker på varför depression orsakar erektionsproblem. Vad man däremot vet är att en majoritet av problemen är behandlingsbara oavsett om de beror på depressionen eller har uppstått som en bieffekt av medicinering.

Hos en frisk individ med normal erektionsförmåga kan droger som hasch, amfetamin och heroin inte på något sätt förbättra vare sig erektionsförmågan eller sexlivet. På grund av de nedbrytande effekter narkotika har, skadas kroppens alla organ. Det leder också till nedsatt erektionsförmåga. En narkotikamissbrukare blir dessutom med tiden mer intresserad av sitt missbruk än av sex. Erektionsproblem blir då bara ett delfenomen i ett större sexproblem.

Friska mäns erektionsförmåga förbättras inte av extra testosteron (manligt könshormon). Onormalt höga halter leder, precis som tillförsel av anabola steroider, till nedsatt erektionsförmåga.

Brist på det manliga könshormonet testosteron kan vara orsaken till såväl nedsatt sexuell lust som nedsatt erektionsförmåga. Det är ändå inte lika vanligt som det ibland görs gällande. Hos kvinnor medför däremot den minskade östrogenproduktionen i klimakteriet ibland nedsatt sexuell lust och förmåga. I många fall kan dessa funktioner återställas genom ett hormontillskott.

Hos män finns inte någon liknande naturlig nedgång av hormonnivåerna. Minskad testosteronbildning i testiklarna kan vara ett resultat av sjukdomar eller åldersförändringar. Det är därför viktigt att mäta halten testosteron i utredningen av erektionsproblem, speciellt när den sexuella lusten också är nedsatt.

Olika läkemedel kan ge olika typer av biverkningar, i vissa fall erektionssvikt. Ofta kan det vara svårt att särskilja om det är läkemedlet eller sjukdomen i sig som ger erektionsstörningar. Många reagerar dessutom helt olika på samma läkemedel. Exempelvis kan ett läkemedel mot högt blodtryck ge vissa män erektionsproblem, medan andra klarar sig helt utan biverkningar. Genom att byta ut läkemedlet mot ett annat likvärdigt kan problemen minimeras. Det är viktigt att man diskuterarför- och nbackdelar samt eventuell  justering av behandlingen men sin doktor.

Livskvaliteten viktig efter behandling av prostatacancer

Riksorganisation för Prostatacancer (ROP) har tillsammans med Umeå universitet gjort en kartläggning av de besvär och symtom av sjukdomen som medlemmarna i ROP upplever. Syftet med studien var att titta på hur personer med prostatacancer tycker det är att leva med sjukdomen.

I studien tittade man bland annat på hur stor andel av män med prostatacancer som får problem med impotens och/eller inkontinens efter behandling. Och hur det i så fall påverkar livskvaliteten?

- Vi vet att många män väljer behandling utifrån vilken konsekvens den har på potensen. Och slutsatsen av studien är att livskvaliteten är oerhört viktig, säger Lars-Olof Strandberg, ordförande i ROP och en av initiativtagarna till undersökningen.

Livskvalitens stora betydelse för den enskilde kräver bättre insatser från sjukvården, enligt Lars-Olof Strandberg.

- Genom allmänna PSA-test får vi med automatik en viss överbehandling eftersom fler män undersöks. Här är det viktigt att diagnosmetoderna förbättras för att minska riskerna för allvarliga biverkningar. Här ligger också en stark önskan om kortare väntetider, konstaterar Lars-Olof Strandberg.

I studien deltog 1 300 män. De flesta var i 70-årsåldern och hade haft sin diagnos i fyra år.

Frågorna rörde bland annat sjukdomsstatus, behandling, upplevelse av sjukdomen, PSA-värdet samt sexualfunktion och livskvalitet.

Mer än hälften känner sig friska

Svaren visar att den vanliga behandlingen är operation, hormonbehandling samt strålbehandling. 60 procent av dem som deltog i studien uppgav att de idag kände sig friska. 10 procent hade dock mer besvär idag än innan behandlingen. De vanligaste biverkningarna var inkontinens och impotens. Många av männen, 10-20 procent, hade besvär med inkontinens även före behandling. Inkontinens är ett av de vanligaste symtomen vid förstorad prostata eller prostatacancer. 

- Däremot är impotens en ren följd av behandlingen för sjukdomen. Mer än 50 procent uppger att de har stora problem med sexualfunktionen efter behandling, fortsätter Lars-Olof Strandberg.

Impotens är vanligt

Det vanligaste sexrelaterade problemet är oförmågan att kunna få erektion. Två tredjedelar av dem som opererats anger att de har potensproblem. Närmare 30 procent av dem som fått strålbehandling lider av impotens. Graden av impotens är lika mellan de som opererats och de som fått hormonbehandling.

- Det är bra att allt fler män ”vågar” prata om impotens som en följd av behandlingen vid prostatacancer. Potensmedel är nödvändiga för att kunna bevara det goda humöret och framförallt självkänslan, för både mannen och kvinnan. En fungerande kärleksrelation kan lösa depressioner som man som sjuk och anhörig kan hamna i, avslutar Lars-Olof Strandberg.